ok det här tog ju ett tag iår 

 

 

alltså. i våras pluggade jag juristprogrammet heltid och arbetade helger + minst en vardagskväll i veckan. så fort vi hade en ledig helg var vi/jag i ystad, karlstad eller nån annanstans o hälsade på (kändes det som iallafall). efter ett tag av fysiska stressymptom och en natt på akuten taggade jag obvi ner inför andra halvan av 2018 genom att utesluta det jag gillade MINST av vad jag höll på med, dvs skolan. insåg dock snart att det stora stressmomentet egentligen var jobbet, haha, även om jag inte var på rätt plats studiemässigt heller. 

det har varit läskigt att hälsan hos nära familjemedlemmar och mig själv svajat. och såklart, att jag befunnit mig i så mkt tvivel kring vad jag ska göra av "mitt liv" och min framtid (lol att man benämner yrkeslivet som "livet"). jag VET att det var så rätt att skippa juridiken, åtminstone för nu, men det var så himla gött att för ett tag veta, eller åtminstone tro sig veta, vad man ska göra framöver. vad det ska bli av en. sen trodde jag ett tag att jag skulle flytta till göteborg och plugga till dietist men jag har ändrat mig igen. och igen . problemet kanske e min (felaktiga?) syn på ett statiskt arbetsliv egentligen? hhmmm det adderar ju en del tyngd till "valet"

 

jag har och har haft sån sjuk framtidsångest iår. meningen med livet-frågorna flödar. De kom som ett brev på posten när jag blev 26. vad e viktigt osv? barn????? jobba och bidra med sitt i *samhället* (vilket ju ÄR en tung grej m tanke på att man ju förväntar sig en del ""gentjänster"")? ha roligt? natur? att finnas för andra?? pengar lol och bekvämlighet?? något GUDOMLIGT kanske???? ja det hade ju sannerligen hjälpt åtminstone. 

Jag såg nog alltid på 20-25 som år jag hade "till övers", att bara chilla, ha kul och inte behöva va så eftertänksam. och även om jag ju visste att jag skulle bli 26 en dag kunde jag nog inte riktigt tänka mig hur det skulle bli när de åren va över. inte konstigt man e förvirrad

har varit ofantligt kär i den här personen, särskilt under hösten. alltså ja är som ett klistermärke på honom här hemma, ja skäms ibland. kan bara inte förstå att jag är så tursam och får vara med honom, bo med honom. tack tack för att du tar hand om mig på sätt du inte ens inser. 

 

våra 6 veckor i vanen i somras _ÄGDE_

och att jag fick traska Roms gator upp och ner en andra (!) gång iår med mamma och mina syskon i oktober va också en blessing. ÄLSKAR Rom och dem. 

 

 så

 

 

mest ett riktigt rövår

 

ångest och verklig rädsla för att mista en person

  

typ djupare kär (lol visste inte ens att det va en grej), ja verkligen

 

alltså resan vi gjorde kmr jag ju aldrig gömma, tex dagen och kvällen i lischtenstein och 12-13 juli när vi firade min födelsedag. annars har väl inte enstaka dagar stått ut sådär särskilt. 

hade tre nyårslöften jag TYP infriat, men ett av dem var mindre användande av telefonen och det har jag väl gått SÅDÄR. mobilen är ett sånt sjukt beroende så jag ska ha samma löfte för 2019.  alltså verkligen verkligen skita i sociala medier så mkt jag kan. Ett annat nyårslöfte 2019 jag tänkt ha är att läsa mer böcker. istället, liksom, minst en i månaden. vill också gärna avstå att flyga, men kmr ej kunna pga en *ganska nära person* ska bo i portugal ett tag. funderar på förbud att köpa nyproducerade kläder 

 

men ok, framgång 2018? kan inte komma på nåt. om d är en framgång att avbryta juristprogrammet så har jag ju gjort det såklart. ha ha.

 

ja förutom att jag försöker finna mig i att vara VUXEN och det går sådär - klimatet

 

mina vintage dr martins jag fyndade i rom och min morgonrock

 

en särskild händelse?? har JÄMT lyckorus kring "småsaker", det är aldrig långt borta. det kan va att jag ska få hänga med mina syskon snart eller att jag köpt en nice tvål typ. och omg vet att jag tjatar om L men vårt förhållande gör mig glad ok. det märks ju extra tydligt i ett annars ganska stormigt år. och att han har bilen och orkade bygga om den till beboelig är en glädje; det ger så mkt möjligheter

 

såhär har mitt musikår sett ut enl spotify:

 

ja vi har ju tofflat en hel del framförallt i höst så L 

 

vi var i hela 10 länder i somras; tyskland liechtenstein italien albanien montenegro kroatien bosnien slovenien schweiz österrike. sen blev det som känt en weekend till Rom också, så dit hann jag två gånger<3. sen skulle jag o rebecca åkt till marocko men det har vi fått skjuta fram. "synd" jag är så otaggad på att flyga. var också o hälsade på sanna i sthlm 2 gånger, det kan räknas <3.

alltså JA - ett inneboende generellt LUGN? oro för saker har ju verkligen okontrollerat tagit överhanden iår vilket e så frustrerande. lol jag har ju BARA gjort förluster på ett personligt plan.

att folk håller sig FRISKA också, kan man sakna det? att inte behöva ängslas kring sånt 

 saknar ofta att inte ha rebecca och sanna närmare o kunna spontanhänga me dem

 

hängde i plitvice nationalpark i kroatien, åt pasta pesto i solnedgången och drack bubbel o rödvin tills vi stupade i säng i bilen<3. 

 

hur blond var jag btw? mina ögonbryn lyser ju typ.

 

träffar ju inte nytt folk längre, men kunde nog behövt

 

vi ville först gärna ta bilen o uppleva naturnorge i sommar, men såfort vi pratar om sommarn slutar det med att vi planerar fler vingårdar och sjöar i norra italien. så ja, det händer antagligen. och så ska vi ju till berlin (ja och by the time detta publiceras är vi hemkomna). jag e taggad på att börja plugga igen o göra något som känns meningsfullt. ska också hitta ett jobb som är framtidsrelevant och ja.. jag är ju trots allt "bara" ett år ifrån en kandidat. sen kan jag fortsätta läsa folkhälsa, eller typ - SKAFFA MIG ETT JOBB? är ju ett alternativ här i livet liksom 

 

vill bli mer disciplinerad och effektiv med min tid. kan ägna hur mkt tid som helst åt att göra ingenting, det e inte hållbart om man ska plugga heltid och samtidigt va engagerad i annat och resten av livet. 

 

linus kommer åka på ubyte till lissabon i höst vilket är såå roligt men det innebär ju också vi ... inte bor i samma land, ett tag, obvi..... så jag ska under tre månader foka på bra saker med det: fylla kylskåpet med mat JAG älskar, titta på sex and the city varje kväll, köpa inredningssaker JAG vill ha, o ja allmänt utnyttja situationen. kan ju om allt går som det ska va sista gången i livet man bor själv? en får ju passa på. och såklart ska jag åka på semester till lissabon/porto. DET blir kul

 

firande nyår med min älskade danni. stod vid tolvslaget och var lika lyrisk som vanligt över fyrverkerier, bubbel och kramar. kändes väldigt symboliskt, att stå där med henne, och vi tackade varann för att vi får vara respektives mest trygga punkt i kompislivet och för att vi alltid står på stadig mark med varann. älskar henne. 

efter den kärleksfesten gick vi till Linus jobb och så festade vi där till tidig morgon. när det va dags för ""efterfest"" hos oss gick jag rakt och la mig. _kan inte_ efterfester. 

 

 

 

 

DENNA blogg hade förresten i november -18 existerat i 10 år. det är helt sjukt. det fanns en blogg tidigare och jag har för längesen raderat en hel del från de tidiga åren men man kan klicka sig tillbaka till november 2008 här. jag var väldigt naiv och kryptisk då; kunde hitta poesi i vad som helst. romantiserandet av små tonårshjärtan va..!

 

när man läser sånt här 10 år senare: "det känns rätt jävla bra att kunna lämna 08 bakom sig även om det hänt en sån himla massa som jag kommer dras med hela livet, på gott och ont" - och ba "................???? 2008?? ... inga klockor som ringer"