ROMA

 
Jag kan leva här i tre månader, fyra månader, ett halvår utan att längta hem, men när jag väl har ett datum spikat för hemresa.. Då längtar jag hem. Hem är i slutändan ändå alltid ystad och familj, gud vad tydligt det blir när man väl är så långt ifrån. fyfan jag längtar tills jag kan krama om dem och äta middag med dem igen
 
7 oktober tar jag semester från kära älskade Oslo och åker hem. den 9e tar jag mamma till rom för att fira hennes 50 år på jorden och 22 år som världens bästa mamma. Gud vilken ångest som finns i minnena av alla idiotiska tonårsbråk nu.. så jävla oviktigt. älskar henne oändligt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0