Vi besökte två områden och två vingårdar. Druvan som används heter Nebbiolo och områdena/byarna heter Barbaresco och Barolo, med vingårdar som resp heter Montaribaldi och Brezza.

 

Montaribaldi ringde vi till dagen innan och frågade om de hade tid att ta emot oss imorgon. "när passar det er" sa hon, "2 kanske?" sa vi och när vi trillade in en timme tidigt dagen efter tog de emot oss med en gång och förklarade allt och visade allt och vi drack och köpte. det var vindstilla, tyst, 30 grader varmt, vindruveodlingar så långt vi kunde se och ingen hade bråttom någonstans.

 

Brezza ringde vi på plats i Barolo o hoppades skulle ha tid för oss. "Jaja, kom om 20 minuter det blir skitbra", sa de. Vi skickades ner i källaren där vi stod bland flaskor och tunnor tills en man kom och frågade vad vi gjorde typ. "två minuter" sa han, och tio minuter senare kom samma snubbe tillbaks och ba "DÅ BÖRJAR VI. VAD VILL NI SMAKA PÅ?". allt, sa vi, typ, och intrycket var att han gjort det här hela sitt liv samtidigt som han var SÅ prestigelös o avslappnad och mest egentligen ville prata skit. en gång ringde telefonen så han bara försvann i tio minuter. Uppenbarligen var han uppväxt på gården; han drev den nu som hans far, och farfar, tidigare gjort. "when did you get to taste the wine the first time" sa linus, "at six", sa han. vi köpte några flaskor, och några timmar senare, efter en middag på gården, satt vi i ett privat rum intill, framför en tjock-tv och såg VM:s spanien-portugal med honom.

 

och ja, vinerna var såklart helt fantastiska

 

 

okej, fortfarande i norra italien infriade jag mer eller mindre en BARNDOMSDRÖM som heter castelvecchio di rocca barbena. jag e inte van vid berg så när jag ser på en karta att det e snirkelvägar och att fem kilometer ska ta tre timmar att köra fattar jag först påvägen att vi ska upp för ett helt berg .